Studenthuset Frescati

City: Stockholm

Läs mer på Akademiska hus hemsida




Det nya Studenthuset på Frescati i Stockholm är ett energimässigt föregångshus. Det är inte inkopplat på fjärrvärmenätet, utan har en så kallad geo-energilösning för värme och kyla. Byggnaden har redan väckt nyfikenhet utanför landets gränser. 

 
Foto: Peter Jönsson
 
Det nya Studenthuset på Frescati i Stockholm invigdes i höstas och är arbetsplats för omkring 130 anställda på universitetet och studentkåren. Här finns bland annat kårexpedition, studenthälsa och antagningsavdelning – men byggnadens ytor är framför allt utformade för studenterna som kommer dit efter föreläsningar, för grupparbeten, inför tentaplugg eller av sociala skäl. 

– Huset är öppet till klockan 22 på vardagar, så det sitter studenter här från tidig morgon till kväll, säger Micaela Kedhammar, ordförande för Stockholms universitets studentkår. 

 

Men vägen från ritbordet till färdigt hus har varit lång. Redan i slutet av 1990-talet anordnade Studentkåren en arkitekttävling men finanskriser och avskaffandet av kårobligatoriet satte käppar i hjulet för finansieringen och kåren fick skrinlägga planerna på ett renodlat kårhus. I stället tog Akademiska Hus över projektet och drev det vidare tillsammans med Stockholms universitet, som nu hyr hela byggnaden och har studentkåren som underhyresgäst. 

 

– Vi satte som ambition att Studenthuset skulle vara ett föregångshus energimässigt och att det skulle behövas så lite tillförd energi som möjligt. Energianvändningen är beräknad till 25 kilowattimmar per kvadratmeter. Det är lågt även för en modern byggnad, säger Johan Tjernström, energistrateg på Akademiska Hus. 

Studenthuset är inte inkopplat på fjärrvärmenätet, utan har en så kallad geo-energilösning för värme och kyla. Under huset finns en rad djupa borrhål och marklagret är dimensionerat för att täcka byggnadens hela energibehov. Moderna värmepumpar utnyttjar marklagret för varmvatten- och värmeproduktion och för att få komfortkyla när det är varmt ute. 

 

Värmepumparna drivs med el, men den – liksom all annan el Akademiska Hus använder – är ursprungsmärkt och kommer från biobränslekraftvärme eller vattenkraft. 

– Byggnaden väcker väldigt stort intresse och vi har fått bland annat förfrågningar från utländska delegationer som vill komma hit och titta på energilösningarna, säger Johan Tjernström. 

Miljötänket genomsyrar hela Studenthuset, från borrhålen i underjorden till det gröna sedumtaket med örter och suckulenter. På varje våningsplan i Studenthuset finns en elmätare, vilket gör det enkelt att hålla koll på förbrukningen. 

 

– Det blir ett incitament till att spara energi. Akademiska Hus är jätteduktiga på att dra ner på ventilation och belysning när verksamheten inte pågår. Ventilationen är dessutom koldioxidstyrd och har receptorer som känner av hur många som är i ett rum. Är det ingen där går den ner i viloläge, säger Marie-Louise Edwin som är projektledare på Stockholms universitet och som har varit med under hela byggprocessen. 

 

Studenthuset kommer även att fungera som förebild för Akademiska Hus kommande projekt, som det nya universitetsområdet Albano i Stockholm, med 100 000 kvadratmeter utbildningslokaler och 50 000 kvadratmeter studentbostäder. 

 

– Studenthuset är ett pilotprojekt som visat att vi kan bygga riktigt energisnåla hus. Planeringen för Albanos energilösningar bygger på samma tänk som i Studenthuset; en geo-energilösning med borrhål och värmepumpar och möjlighet att utnyttja så mycket frikyla och värme ur borrhålen som möjligt. Även där ska vi klara oss utan tillskottsvärme. För Albano är även tanken att energi ska produceras på området med hjälp av solceller, säger Johan Tjernström.