Behovsstyrd ventilation - hur funkar det?

Behovsstyrd ventilation har sin bakgrund i att anpassa ventilation efter behovet och inte göra saker i blindo. Vi låter inte dammsugaren vara på ständigt för att kunna suga upp smuts ibland, vi dricker inte 1 glas vatten i timmen för att slippa bli törstiga och vi tankar inte bilen med 10 liter varje morgon. Varför då ventilera byggnader oavsett om vi är där eller inte?

Givetvis har det med brist på kunskap och produkter, tradition och låga energipriser att göra att vi hanterat det som vi gjort. Men när nu det visar sig att närvarograden i en typisk kontorsbyggnad har toppar på max 60% (snittnivå på ca 35%) och folk jobbar över på kvällar och helger är det kanske inte så lämpligt att köra ventilationen "av/på" styrt av klockan...

Tekniken finns för att anpassa ventilation och inneklimat efter behov och energipriserna ökat, så handlar det mycket om att inse att en fastighet inte behöver förbruka 143,5 kWh/kvm, år (enligt Energimyndighetens STIL-undersökningar) utan faktiskt kan ha mycket nöjda hyresgäster med låga 53 kWh/kvm, år även om den är byggd på 60-talet och inte har isolering tjock som kinesiska muren.

Hur sänker vi energinotan?

Att nybyggnation görs med låg energiförbrukning är idag en självklarhet. Hyresgästerna efterfrågar det och fastighetsägarna vill spara pengar. Emellertid är det inte nybyggnation om 41 kWh/kvm, år som gör att vi sänker Sveriges energinota utan det är renovering av befintligt bestånd som "skall göra det". I befintligt bestånd så är en "energirenovering" jobbig. Det kan kräva temporära lokaler om man inte kan passa på vid hyresgästbyte. Det finns kanske inte digitala underlag så det krävs tid och möda för inventering och omritning. En energirenovering har emellertid flera positiva aspekter utöver en ren sänkning av driftskostnaderna:

• Bättre inneklimat - man installerar kanske kyla som saknades
• Bättre komfort medger möjlighet för högre hyra
• Hyresgästen blir effektivare i sitt arbete. För hög/låg temperatur om 4 grader sänker effektiviteten hos en person med ca 5% och mer luft ökar effektiviteten med ca 3%. Vilken VD skulle inte se till att genomföra en åtgärd som höjde effektiviteten med 3% på personalen ?
• En modernt utrustad fastighet kan övervakas över internet, det sänker kostnader för drift och underhåll. Löpande optimeringar och felsökning utförs på bråkdelen av tiden mot innan.
• Nya ventilationslösningar är tystare. Detta sänker kostnader för sjukfrånvaro som orsakas av stress och buller.
• Ny teknik, bättre komfort, lägre driftskostnader, intressantare lokaler för hyresgästen, mindre vakanser och därmed ökat fastighetsvärde.

Även om det finns tydliga vinster som inte syns i investeringskalkylen så borde ovanstående beaktas. Visa av erfarenhet så tittar man bara på kostnader och energibesparing pch det som blir avgörande för att hålla nere kostnaden och därmed få en bra avkastning på investeringen är möjligheten att behålla befintligt kanalsystem.

Befintligt kanalsystem

För att slippa temporära lokaler och dyr ombyggnation av kanalsystemet så är det tydligt att det är vikigt att kunna behålla kanalsystemet. Detta kräver att tilluftsdonen kan arbeta över ett stort flödesintervall i syfte att tillmötesgå inneklimatkraven och vara energisnåla, men också klara strypa bort ett stort statiskt tryck eftersom ett lite för klent tilltaget kanalsystem har dynamiska tryckfallsförluster vid högre flöden. Detta har lett oss till att ta fram en produkt som klarar ett typiskt cellkontor med kylbehov om ca 500 W och klarar detta med låg ljudnivå, 35 dB(A), även vid höga tryck, 200 Pa.